Lida 75 år

Den anrika friluftsgården Lida stod klar 1946 och har med åren blivit en regional plats för friluftsliv, natur och motion. Men historien om Lida går längre tillbaka än så. Botkyrkaprofilen Leif Magnusson har samlat 75 minnen om friluftsgården och området.

75 minnen om Lida –

Lida 75 år 2021


1. Vad betyder namnet Lida?

Namnet Lida är ett gammalt svensk ord för sluttning mot sjön. Googlar du på Lida hittar du en mängd platser i landet som bär på namnet Lida. Om du bor i regionen Stockholm så finns det flera Lida men bara en som är en friluftsgård vid sjön Getaren i Botkyrka kommun. Den friluftsverksamhet som äger rum på denna plats fyller 75 år 2021. Mycket har hänt under dessa år, långt mer än de 75 saker som vi valt att berätta om detta jubileumsår. Vad minns du? Vad betyder Lida för dig? 

Drönarbild på Lida Friluftsgård med gröna träd och sol.
Foto: Linda Åkerberg

2. Arkitekten

Ralph Erskine ritade huvudbyggnaden som ett av sina första jobb i Sverige. Ralph kom till Sverige 1939 för att studera den svenska modernismen inom arkitektur, och blev kvar. Hans bidrag till utformningen av Lida blev den timrade huvudbyggnaden, invigd 1946. Innan dess hade han gjort ett litet hus på plats åt skidfrämjandets dåvarande ordförande. Detta hus förföll och brändes ned runt sekelskiftet 2000.

Ralph Erskine ritade även klockstapeln. Intressant var att stockarna till friluftsgården handplockades i Dalarna och fick samla patina under ett år innan de forslades till bygget på Lida. Ralf Erskine är uppmärksammad som arkitekt för bland annat Tappström på Ekerö, Myrstugeberget i Huddinge och Aula Magna och biblioteket vid Stockholms universitet. 


Foto: Wikipedia Common


3. Bob Dylan

Artisten spelade på Lollipop festivalen på Lida 1996. Det känns stort, nästan overkligt som inslag på en friluftsgård. Under några somrar stod Botkyrka med platsen Lida i centrum för festivalscenen i länet. Året innan var även botkyrkagruppen Latin Kings med på en av scenerna. ”Är ni här för att lida eller…? ropade rapparen Dogge Doggelito ut över publikhavet 1995. Stockholm hade fått sitt eget ”Hultsfred” och ljudet spreds sig genom Lidaskogen till såväl Tullinge som Tumbas centrala bebyggelse.


Foto: Wikipedia Common


4. David Bowie

Lida fick besök av en annan världskändis när David Bowie spelade på Fanclub festivalen 1997. Det säger något om ambitionsnivån. David Bowie gästade Sverige över 15 gånger. Live Nation arrangerade spelningarna under 1983 till 2000 med David Bowie i Sverige. På samma festival medverkade även Johnny Cash, John Fogerty, Primal Scream och en rad andra band.


5. Lollipop

Musikfestivalerna på Lida anordnades av EMA Telstar och tidningen Pop 1995-1996. Fanclub festivalen 1997 hade Håkan Waxegård som arrangör. Lollipopfestivalerna samlade ett stort antal band under två dagars uppträdanden. Festivalen gick sedermera i konkurs. Det positiva för Lida var att platsen uppmärksammades stort. Tidningar skrev och en ny målgrupp hade hittat till Lida.

Foto: Wikipedia Common


6. Lida Idrottskyrka

Invigdes 17 november 1957 och är ritat av arkitekten Ebbe Lidemark. Hur skulle kyrkan se ut för att smälta in var frågan som ställdes? Ebbe lär har vikt en servett som ett tält med en öppning ställd mot sjön som en naturens egen altartavla. Pedagogiken fungerade och kyrkan byggdes så att söndagsbesökarna kunde fira gudstjänst i friluftskyrkan utan att stanna hemma.

Behovet av en kyrka säger något om att vanorna såg annorlunda ut på 50-talet. Nu behövde ingen missa en söndagsgudstjänst längre var budskapet! Numera ansvarar Botkyrka församling för kyrkans verksamhet.


Foto: Linda Åkerberg


7. Klockstapeln

Restes redan 1948 och var ursprungligen utformad av arkitekten Ralph Erskine. En ny restes 2006 ritad av Ebbe Lidemark med Erskines original som förebild. Klockstapeln revs av säkerhetsskäl då den höll på att falla sönder av väder, vind och knapphändigt underhåll. 


8. Skogsmulle

”Det var en skön härlig dag i skogen då solen sken och vinden i träden lät som musik. Plötsligt slet vinden i trädtopparna så att de nästan böjdes mot marken. Ett mörkt moln gled fram.” Så börjar historien om hur Skogsmulle kom till. Skogsmulle skapades av Gösta Frohm, en av de första intendenterna på Lida Friluftsgård.

Gösta skapade några figurer som barn skulle kunna identifiera sig med för att lära sig samspela med naturen. Temat var vatten, skog, fjäll och rymd. Friluftsfrämjandet blev ett hem för figurerna och spred pedagogiken över hela landet. Mest känd blev Skogsmulle som för övrigt föddes på Lida på gräset i den bortre skidbacken.

2002 anordnades ett internationellt symposium med deltagare från Japan, Tyskland, Ryssland, Lettland och övriga länder från Norden. Med lockropet ”Kollikok”, hälsar Skogsmulle på barnen i olika delar av världen där han finns. Skogsmulle förstår djuren han möter och kan berätta om dem.


Foto: Friluftsfrämjandet/Cajsa Rännar


9. Fjällfina

Fjällfina är en av Skogsmulles vänner. I Lida finns en Fjällfinastig. Fjällfina föddes på en ljungtuva uppe på fjället. Ibland dyker hon upp för att besöka Lida och berätta om den friska fjälluften och hur hon lever bland fjälllämlar. Hon känner djuren i fjällen och kan berätta om dem. Utsikten från berget där Fjällfina har sin koja är storslagen. Kanske har du hört hennes lockrop VINDIVIL! någon gång.

Person sitter på en berghäll och är utklädd till en figur från fjällen
Fjällfina på Lida 1996.

10. Laxe

En annan av Skogsmulles vänner. Du kan lära känna Laxe genom att vandra den hans sagostig på Lida. Laxe skapades av havet och han kan berätta om alla djuren i hav och vattendrag. Själv trivs Laxe helst med att simma med blanklaxen och han förstår alla djuren som lever i vattnet. Laxe har en väst med silverfärgade fiskfjäll som han fått av den stora blanklaxen. Håret är av brun tång som växer i havet. BUBBELIÅ är Laxes lockrop.

Tre personer är utklädda till sagofigurerna Skogsmulles vänner med vingar, fiskkläder och peruker
Nova, Laxe och Fjällfina på Lida 1996.

11. Nova

Är den av Skogsmulles vänner som han lärt känna lite senare än Laxe och Fjällfina. Även Nova har en stig som leder likt en raket upp på skidbackens topp med utsikt över Getaren.

Nova föddes på Tella, jordens okända tvillingplanet och är Skogsmulles vän i rymden. Hon fick fjädrar av örnen som blev till vingar. Planeten Tella är så ren att den inte syns i rymden. Nova har ett eget lockrop – KOSMOHOJ! Många verkar ha hört det på Lida då sagohäftet om hennes berättelse har en strykande åtgång.

Ett vindskydd byggd som en raket täckt av snö
Novas raket Foto: Linda Åkerberg
En träskylt med en röd raket
Raketskyltar på Novastigen. Foto: Linda Åkerberg

12. Friluftsfrämjandet

Eller Skid- och Friluftsfrämjandet som det hette från början var initiativtagare till Lida Friluftsgård och ägde och drev gården under många år. På 50-talet bodde den förste intendenten Gösta Frohm uppe på toppen av skidbacken i ett torp ritat av Ralph Erskine. Historien berättar att det var där som Gösta kom på idén med Skogsmulle.

I oktober 1956 genomförde Friluftsfrämjandet och Gösta den första skogsmulleutbildningen i landet på Lida. Sedan 1989 ägs gården av Botkyrka kommun och drivs av bolaget Upplev Botkyrka som även har Hågelbyparken och Subtopia i verksamhetsportföljen.

Friluftsfrämjandet heter organisationen som främst lever vidare på Lida genom vårdandet av arvet kring Skogsmulle och de andra figurerna Laxe, Nova och Fjällfina. Anita Stigberg från Friluftsfrämjandet och Skogsmullestiftelsen har betytt mycket för barnens möte med Skogsmulle och hans vänner på Lida.

Skogsmulle pratar med två små barn
Skogsmulle grattar barnen som deltagit i Skogsmulleloppet.

En man sitter på en träkåta
Fjällfinas kåta byggdes 1997

Två personer bygger ett vindskydd med stora trädstammar
Skogsmullekojan byggdes 1996.

13. Vägen till Lida

1949 gick det två hjulspår fram till Lida från Riksten. Sten Norman lockades över till friluftsgården av Skid- och friluftsfrämjandet och tillsammans med tullingebon Rune Skytt byggde de vägen som leder fram till Lida.

Sten fick två barn, Aje och Tytte, båda födda på Lida. Aje kom att arbeta som ansvarig för driften tillsammans med fru Bittan som han träffade på Lida. Aje arbetade både under Stockholm och Botkyrkatiden fram till 1997. Stockholm stad köpte Lida Friluftsgård 1967 och sålde den till Botkyrka 1989. 

En gammal bild på bruna hus i skogen
Lida från ovan.

14. Inez Palm

Författaren Inez Palm var en ung kvinna med stort naturintresse som skadade sig som ung och blev invalidiserad. Hon kom genom kontakter att tillbringa mycket tid på veckosluten liggande i björkbacken invid Lida Idrottskyrka och studera djur- och fågelliv på platsen. För många besökare blev detta ett udda inslag i miljön under flera år. Inez fotograferade och skrev flera diktsamlingar ute i naturen. En av dessa heter “Ögonblick att njuta”.

I vår samtid har det blivit populärt med aktiviteten skogsbad, inspirerad av japanska skogsstyrelsen för att minska stress genom att vistas i naturen med öppna sinnen. Det som Inez delvis gjorde var en tidig variant av skogsbad men också en socialhistoria då detta pågick 15-20 år.

Ett bokomslag med svart-vit bild på en ung kvinna

15. Vattenskidor

Lida vattenskidklubb bildades 1967 genom en sammanslagning av Vårby och Håtö vattenskidklubb. Idag erbjuder klubben alltifrån prova-på verksamhet, tävlingsverksamhet, ungdomsverksamhet och möjlighet för funktionsbegränsade att åka på vattnet med olika hjälpmedel. Anläggningen ligger strax bortom skidbacken sett från Värdshuset.

Klubben har haft många landslagsåkare, EM- och SM- medaljörer i olika åldersklasser genom åren. En av de mest meriterade åkarna är Jonas Kavmark med flera EM-medaljer och över 100 SM-medaljer på meritlistan i olika åldersklasser. Vattenskidsporten organiserades i början av 60-talet så Lida Vattenskidklubb tillhör en av de äldsta i landet.

Barn åker vattenskidor

16. Störtande plan i Getaren

Teodor Kallifatides, känd som en mycket produktiv skönlitterär författare har skrivit en deckare, Den sjätte passageraren, som inleds med att ett sportplan störtar i sjön Getaren vid Lida Friluftsgård. Viss kalabalik uppstår liksom en nyfikenhet bland friluftsområdets besökare. Planet sjunker snabbt och en kriminalkommissarie vid namn Kristina Vendel blir vittne till händelsen. Hon är verksam vid Huddingepolisen rotel 6, men halvlåg vid tillfället under en ek på Lidas friluftsområde när detta skedde. Händelsen blir starten på ett drama långt mer omfattande än ett störtat flygplan i sjön Getaren. Boken såldes till sju länder.

Bokomslag med skugga av ett plan ovanför vatten

17. Friluftsliv

Underbart ord. Lyssna på de tre delarna: Fri, Luft och Liv. Allt som finns runt gården Lida andas just detta ord. För några kan naturen vara en hotfull och osäker plats. I dagens mångkulturella samtid finns det olika syn på naturen som något livgivande som ger mening åt begreppet friluftsliv.

Skyltar, spår som leder runt eller öppenhet kring byggnader, bad och faciliteter – allt guidar besökaren till att prova bruket av naturen och göra det utomhus. I utställningen i raststugan Naturport samt på informationstavlan utanför presenteras vad besökare kan få uppleva av arter och djurliv i Lidaskogen.

Uppenbart finns det mycket att upptäcka om man har tur och sinnena påkopplade, oavsett kultursyn på naturen.

Två personer tittar på en informationstavla om natur
Friluftsidkare vid infotavlan på Lida.

18. Snötåget

Lidatåget även kallat – Snötåget – från Stockholms Central till Tullinge lockade stockholmare till skidtur i närmiljön. Resorna började på 1940-talet och kostade 90 öre tur och retur. Alla kunde inte bege sig till fjällen på loven. Intresset att använda de nya friluftsgårdarna ökade stadigt. Från stationen gick även ett skidspår fram till friluftsgården. Flertalet valde dock att ta bussen för att kunna njuta av friluftsgårdens komfort med brasa, korvgrillning, ostsmörgås och varm choklad.

På 50-talet tog unga stockholmare tåget för att vandra till Lida och dansa pjäxdans i Lidatorpet. Idag heter bussen som leder till Lida från Tullinge stadion 721. Pjäxdansen har dock upphört sedan länge.

Gammal bild på skidåkare

19. På hög höjd

Har du hunnit prova höghöjdsbanan – Accropark än? Verksamheten var ovanlig i Sverige före 2016 men väl i Frankrike där det idag finns över 700 banor.

Nicolas, Julien och Laetitia som förälskat sig i Sverige ville etablera en höghöjdsbana på Lida, något som passar bra in i en kommun som har devisen Långt ifrån lagom. En bra anledning för besök och som gjort att Lida har fått en växande målgrupp i form av ungdomar. Barn och vuxna hade man sedan tidigare.

Efter etableringen av Accropark har Lida även fått ett uppsving på äventyrsgolfbanan och värdshuset. Fler besökare helt enkelt och det säger man aldrig nej till.

Ett barn ler och klättrar i en höghöjdsbana

20. Isvak och livräddningskurser

Nicke Loguin var under många år ett stående inslag i Lidas naturpedagogiska arbete på 60- och 70-talet. Hans uppgift som sportintendent var att likna vid ett kall då han lärde skolklasser och helgbesökare hur det går till att rädda sig upp ur en isvak. Hans livräddningskurser var mycket uppskattade. Han kunde hoppa i 5-6 gånger under en dag i Getarens kalla vintervatten inför huttrande åskådare. Vad gör man inte för att visa hur det går att överleva när isen brister.


21. Samer, renar och en kåta!

Vad har det på Lida att göra? Under några år på 60-talet anordnades det slädfärd med renar på Lida. Den första samefamiljen hette Penta och bodde tillfälligt i Svarvartorp med renarna utanför. De stannade vintertid med barnen som togs emot i Skyttbrinks skola.

Sedan kom Mikael Bongo med renar från Kautokeino, en nordsamisk centralort i nordnorge. Renarna togs till Lida via järnväg.

Slädfärden var mycket uppskattad så fler fick rycka in bakom tömmarna, bl a annat unge Aje Norman och senare även Sören Larsson som fick avsluta ett sportlov då samerna inte var tillgängliga.

Kåtorna som länge stod på plats kom till via Skid- och friluftsfrämjandet och fungerade som övernattningsrum. En kåta med fällar och eldstad restes tillfälligt nedanför värdshuset på ängen där Anders Penta kunde höras jojkade. Ett kulturmöte som även bjöd på sociala utmaningar långt innan begreppet ”trottoarsamer” myntades, dvs att det bor många med samiska rötter i urbana miljöer, långt från samebyars reglerade ordning.


Mikael Bongo och hans ren tog ut barnen på slädtur.
Fototack till Marie-Louise Schiller

En kåta står uppställd bland björkar
En av tältkåtorna 1993

22. Familjens friluftsgård

Familj i alla dess former är viktigt som målgrupp för Lida. Årligen kommer uppskattningsvis 450 000 besökare till Lida. Alla spännande aktiviteter och faciliteter till trots – många av besökarna kommer för att promenera. Barn, barnbarn, äldre ses ofta tillsammans.

En viktig händelse bakåt i tiden har kunnat noteras. Under tiden 1967 till 1989 ägde Stockholms stad Lida. Under denna tid lade skolorna obligatoriskt sina friluftsdagar till Lida. För många var detta ett positivt möte som man vill förmedla vidare till barn och barnbarn. Detta har inneburit att Lida blivit ett naturligt utflyktsmål för många familjer som bor i länet, särskilt på den södra sidan.


Foto: Rasmus Ehrengren


23. Cowboys och festival

Lida var under drygt 20 år en av landets viktigaste scener för countrymusiken genom den årliga Countryfestivalen. Den första festivalen genomfördes 1993 och den sista skedde 2012.

Med en av scenerna byggd på vattnet samt mängder av utställare och cowboys på riktiga hästar eller på mekanisk tjur skapades en stämning över en helg som gav mål och mening till hela kulturen kring musiken. Lida Country Festival arbetade med höga ambitioner med många artistbokningar internationellt. Då publiken inte uppgick i nivå med kvalitén så lades festivalen ned i den form som byggts upp på Lida. Mängder av artister har under dessa år spelat på Lidas scener. 

En Cowboy på en häst kastar lasso på en leksakstjur som dras av person på fyrhjuling
Cowboyuppvisning på Countryfestivalen.

24. Lida Loop

Lida Loop är en deltävling i Svenska långloppscupen för mountainbike. Första loppet kördes 2005 och redan året efter, 2006, utsågs det till bästa cykelloppet i Sverige. En utnämning som arrangören Tullinge SK självklart gladdes åt. Även ungdomarna har sitt lopp då Lilla Loop arrangeras samma helg som huvudloppet.

Många cyklister tävlar i mountainbikelopp
Starten av Lida Loop.

25. Orientering

En sport som är nära förknippat med Lida genom föreningarna Tullinge SK och IFK Tumba Orientering. Som arrangörer av tävlingar brukar de samarbeta då det ofta kräver stora funktionärsinsatser. Vidare använder de Lidaskogarna för träning men utgår från klubbhusen i Brantbrink respektive Harbrostugan. TSK har rönt sportsliga framgångar då de 1984 vann 10-mila med sina herrar och 1988 och 1993 med sina damer. Flera orienterare därifrån har deltagit i olika landslag under åren från klubben. Lars ”Löken” Lönnkvist tillhörde Tullinge SK. Han var på 70- och 80-talet med i världseliten där han tog flera VM-medaljer.


Lars “Löken” Lönnkvist 1988. Foto: Rune Palm


26. Tiomila

Denna orienteringstävling startade 1945 med tio delsträckor och anses vara en av världens mest anrika inom orienteringssporten. Särskilt sträckan som kallas den ”långa natten” anses vara särskilt utmanande. Radiosporten brukar sända direkt och klassiskt är de viskande reportrarna som gömmer sig nära en kontroll och förmedlar placeringarna.  Tiomila har anordnats i Lidaskogarna vid tre tillfällen: 1968, 1986, 2011.


27. 25-manna

25-manna är en stor orienteringstävling med ca 15 000 deltagare som både IFK Tumba SOK och Tullinge SK arrangerat. Åren 2007 och 2012 har den avgjorts i skogarna runt friluftsgården. Planering av klubbarna pågår för att vara värd även 2023.


Tiomila i Lidaområdet 2011 – Foto: Wikipedia


28. Klubb Lida

Jazzpianisten och kompositören Bengt Hallberg var kapellmästare när Sveriges Radio, numera SVT anordnade Klubb Lida på 50- och 60-talet. TV sände direkt och landets främsta folkkära profiler deltog – Arne Weise, Sigge Fürst och Bengt Feldreich (ni vet Benjamin syrsas röst i Kalle Ankas jul).

Genomslaget var stort och vi befinner oss i TV:s barndom. Alla kände till programmet och de som medverkade blev kändisar. Bengt Hallberg räknas till Sveriges musikhistoria. Han gjorde även musiken till filmen om Madicken.

Svart-vit bild på en man som talar i TV
Arne Weise i Klubb Lida. Foto: SVT Öppet Arkiv

29. Gösta Frohm (1908-1999)

Var viktig för Lidas tillkomst och tidiga identitet. Han låg bakom Friluftsfrämjandets figurer Skogsmulle, Laxe, Fjällfina och Nova. Syftet var att möta barnens fantasi och lära ut kunskap om olika naturmiljöer. På köpet lärdes allemansrätten ut samtidigt som barn kom i rörelse, fick kunskap och kunde bli en del i gemenskaper med andra barn.

Göstas figurer var även tongivande bakom förskolepedagogiken i ”Ur och Skur” som började växa fram på 80-talet. I stadsdelen Riksten finns en väg uppkallad efter Gösta Frohm.

En gammal man sitter i en stol som ser ut som en tron.
Gösta Frohm 1988.

30. Getaren

Sjön som ligger vid Lida Friluftsgård. Den är reglerad i väster där den går ut i Kagghamraån. Själva Kagghamraån har en åsträcka som är en viktig plats för havsöringen. I Botkyrkas naturguide lyfts reproduktionsområdet fram som en av de viktigaste för havsöringen mellan Emån i söder och Dalälven i norr. Attraktiviteten ligger i att ån tillförs friskt grundvatten. Dessutom är den ganska grund vilket gynnar havsöringens lek från åns utlopp ända upp mot Lilla Skogssjön som ligger 46 meter ovanför havets nivå. Lida med nära omgivningar har flera känsliga naturmiljöer av stort bevarandevärde. Havsöringen går dock inte upp i Getaren.

En sjö med moln på himlen
Foto: Anthony Andrews

31. Flitiga gnagare 1

Bäver finns det gott om i Getaren. Har du tur kan du få se den simma. Det finns idag flertalet aktiva hyddor i sjön, vilket syns tydligt runt stränderna där bävern fäller mycket träd. Bävern är vår störste gnagare. Tänk dig att fälla ett träd med bara tänderna! Förutom att bävern har starka tänder så är det en duktig simmare. Den kan stanna 15 minuter under vatten och tillryggalägga en sträcka på 800 meter. Den fäller träd för att skapa en så kallad bäverhydda att bo i och där själva ingången är under vatten.

Träd som gnagts av bäver
Foto: Nils Nygren

32. Flitiga gnagare 2

Kaniner har blivit ett med Lida. Det började med sommarkaniner som släpptes ut av privatpersoner. Kaniner gör två saker, äter och gör kaniner.

Även om kaninerna en gång varit tama är de nu förvildade och lever fritt på området.

en kanin i närbild

33. Friluftsliv för fler

Utflyktsmålet Lida tillgänglighetsanpassas ständigt. Ett exempel: de som inte kan ta sig fram på den kuperade Mullestigen kan ta Hjulspåret runt kärret och ta del av samma berättelse som förmedlas på Mullestigen.

Ett annat uppmärksammat inslag var Lidaloppet 2013-2018 som uppmärksammade kvinnor som drabbats av bröstcancer. 2018 kunde deltagarna ta sig fram med elrullstolar på en bana i terräng.

Även äventyrsgolfen har genomgått en tillgänglighetsanpassning liksom de flesta byggnader på området för att möta dagens krav.


34. Eld & is

Skridskokvällen är ett evenemang som skapades i samarbete med flera aktörer. Evenemanget sker på en upplogad isbana efter mörkrets inbrott till ljuset av eldfacklor. Första gången det skedde var den 4 mars 2009 på Getarens is. Evenemanget äger rum årligen när isen håller. Lida Värdshus flyttar ut sin servering till strandbadet.

skridskobana på en sjö som är upplyst av facklor

35. Multibanan

En ledarledd gruppträning för allmänheten som kör två gånger i veckan året runt på Lida sedan starten hösten 2013. Med mottot att det är en träning som aldrig läggs på is kan du som gillar att träna i frisk luft men vill slippa skidor delta två gånger i veckan. Idén är att bedriva träningspass som passar olika tränings- och färdighetsnivåer i grupp. Innehållet är mycket varierat och alla möjligheter som Lida erbjuder tas tillvara. Du kan alltså vara både en nybörjare och ett proffs. Varje pass har en nykomponerad bana. Och det är nästan gratis. Och det finns en Facebook- grupp.

fyra personer springer ner för en backe och är glada
Foto: Anna Simonsson

36. Naturport

Från början var detta ett projekt med Naturvårdsverket för att skapa ett Naturrum. Nu blev det inte så, men Lida friluftsgård lyckades ändå förverkliga idén om ett pedagogiskt naturrum i mindre skala och invigde naturrummet den 23 november 2013. Med energismarta lösningar, inspirerande presentationer av djur och växtmiljön i Lidareservatet, besöksfaciliteter som toalett och sittplatser kan besökare börja sitt Lidaäventyr i porten. Alla möbler är tillverkade i trä som kommer från Lidaskogen. Detsamma gäller för den svarta träpanelen på utsidan. Naturporten är öppet året om.

ett brunt hus bland gröna träd och solstrålar
Raststugan Naturport en färgstark vårdag.

37. Lida en ren upplevelse!

Visst har du sett budskapet vid någon av de 60 soptunnor eller kärl som är utplacerade på friluftsområdet? En ren natur där inte skräp har någon plats är en självklarhet och besökare uppmanas hjälpa till med att skapa detta. Visionen för framtiden är att använda vind, sol och berg för att bli den hållbara friluftsgården. 

en träskylt med Skogsmulles ansikte och texten: "Lida - en ren upplevelse"

38. Bästa svängen

Slalom i Stockholmsklimat är en vansklig verksamhet. Särskilt om man har en lift och begränsad tillgång på snö. Men oftast blir det några åkdagar varje vinter.

Lidabacken har haft lift i olika former sedan tiden då Stockholms kommun ägde Lida och flyttade liften som då fanns i Gröndal och Nybodabacken till Lida. Idag finns en replift som utgår från halva backen och stannar strax nedanför den högsta punkten. I praktiken har Lida en ”barnbacke”.

Verksamheten idag bedrivs i samarbete med utbildningslinjen för friluftsliv vid Realgymnasiet. När vinterföret ligger på plats bedrivs en skidskola på helgerna för barn.

Skidskolan på Lida 2021.

39. Drömmen om en skidtunnel

En skidtunnel på Lida?! Varför inte?

I Stockholmsområdet bor de flesta som åker Vasaloppet och det betyder både intresse och nödvändig förberedelse för att detta klassiska långlopp bland åkare.

Länge diskuterades möjligheten med privata investerare. Intresse fanns och finns men osäkerheten kring ekonomin har lagt planerna på ett Stockholm Ski Center på is. Projektet att försöka bygga en skidtunnel i Botkyrka kommun var ursprungligen tänkt att ligga på Lida.

Tankarna lever, men troligtvis på en annan plats. När Botkyrka ingick i OS-planerna för Stockholm lyftes platsen Hamra grustag fram som ett regionalt idrottscenter. Visionen lever vidare och morgondagen har svaret!

Illustration: Upplev Botkyrka

40. Är du morgonpigg?

Ta dig då till de sumpiga delarna av Lidaskogen och lyssna efter Tjädern, en av våra större fåglar.

Den är skygg och kan vara svår att få syn på. Desto synligare är spillningen efter den. Det sägs att den kan släppa sin spillning upp emot hundra gånger under ett dygn. Följ efter och du kan finna dess plats och det kan vara värt ansträngningen då den är vacker att se på. Hanen skiljer sig från honan i fjäderdräkten. Vid parningstider bjuds på ett dramatiskt spel från hanens sida med mål och syfte att få para sig.

Tranor och häger är exempel på andra större fåglar som lever en del av sina liv runt Lida. En annan betydligt mindre sötnos är Hornskriten som du kan läsa om i Naturport. Den är 1 cm stor och är vanligt i Lidaområdet. Den överlever genom att sörpla växtsaft men det visste du kanske redan.

Foto: Professional secrets

41. Lida Naturreservat

Invigdes 26 september 2010 efter att Botkyrka kommun köpt marken av Stockholm stad med stöd av Naturvårdsverket. Området är 825 hektar varav 13 hektar vatten. Beslutet var och är viktigt för att stärka skyddet av naturen samtidigt som Lida har som mål och syfte att öka andelen besökare till samma natur. Vid de större stigarna till Lida finns särskilda tavlor uppsatta som beskriver huvuddragen vad besökare kan möta av sällsyntheter inom naturreservatet vad gäller arter och djur förutom en snabblektion i allemansrätt. 


42. Botkyrka kommuns köp av Lida

1989 köptes Lida av Stockholms kommun. Stockholms idé var att driva Lida med föreningsdrift vilket innebar att Korpen fick uppdraget. Korpen kopplade på olika entreprenörer för att klara uppdraget att driva Lida. Resultatet blev med tiden uppenbart. Underhållet av friluftsgården blev bristfälligt och Stockholm valde att säga upp avtalet och sälja Lida till Botkyrka kommun.

Botkyrka hade ingen färdig idé hur man ville driva Lida men började ta itu med underhållet och upprustning. Inte minst köket fick ett lyft. Nya verksamheter som friskvård och rehabilitering, konferenser och inomhusbassäng blev konkreta nya inslag. Lida drivs idag av det kommunala bolaget Upplev Botkyrka. 


Foto: Monica Carlberg


43. Lida Friluftsgolf

Detta var en av de första Äventyrsgolfbanorna i Sverige när den invigdes 2009. Banorna är idag väldigt populära, särskilt för alla som gillar golf och föredrar puttar och kortare promenader.


44. Lidastafetten

Huddinge-Botkyrka Korpen körde under några år på 70- och 80-talet Lidastafetten. Det är en föregångare till dagens multisport. Korpen hade länge uppdraget av Stockholms kommun att driva Lida. Detta upphörde i samband med att Botkyrka köpte Lida 1989. 


45. Har du provat att skogsbada?

Själva ordet blev utsett som ett nyord 2017. Hur kan det gå till? Ett exempel kan vara: Lägg dig i skogen, gärna på mjukmossa, lyssna på trädsus, fågelsång, känn dofterna. Gör det själv eller tillsammans med andra. Sök gärna upp olika skogstyper. Denna gröna variant av mindfulness ger möjlighet att vara närvarande eller ”härvarande”.

Blandskogen i Lida ger goda möjligheter till skogsbad, inte minst genom Sinnenas Stig som skapats i samarbete med Friluftsfrämjandet. Till stigen finns ett häfte med stationer som har Skogsbadsinspiration. Häftet finns att köpa på Lida Värdshus.

Ursprungligen kommer skogsbad från Japan där det går under benämningen Shinrin-Yoku. Skogsbad anses kunna sänka blodtrycket, minska stress och erbjuda möjlighet till förbättrad hälsa. Lida erbjuder skogsbad i organiserad form.

Guidad Skogsbad på Lida 2021

46. Spår och stigar

Spår av olika slag finns det gott om på Lida. Det finns 35 km motionsspår som vintertid prepareras för skidåkning. Det är inte ovanligt, snarare regel att spåren ligger fint efter en natt med snö vintertid. Från Lida kan du välja tre olika elljusslingor; 800 meter, 2.3 km eller 2.4 km. De lite längre spåren har längderna 4.4 km, 7.6 km och 17.9km.

Ett antal vandringsleder och sagostigar för barn finns liksom Sörmlandsleden som passerar Lida. Möjligheterna att hitta en stig eller ett spår som passar får därmed anses väl tillgodosedd men det går förstås att hitta en egen väg genom skogarna runt omkring.


Foto: Linda Åkerberg


47. Mountainbike i spåren.

Förr var spårvandrarna och joggarna de som helt dominerade spåren men det var länge sedan. Lika vanligt är att du möter cyklande i färgglada dräkter i spåren. Tullinge SK har en cykelsektion som har MTB på programmet. MTB står för Mountainbike. Föreningen har tävlingar men också ren motionsverksamhet på programmet liksom Cykelcross på banor. Lida har utvecklat flera egna leder för MTB.

Ett av Lidas MTB-spår. Foto: Linda Åkerberg

48. Föreningslivet

För föreningslivet ska Lida vara en naturlig plats. Friluftsgården har tre arrangemang som återkommer i egen regi; Valborgsfirande, Eld & Is och Lida Friluftsfest. All övrig verksamhet skapas av föreningslivet, organisationer och företag.

Friluftsfrämjandet har varit med längst då de var med och skapade Lida en gång. Korpen, Tullinge SK, IFK Tumba SOK med Naturpasset som placerat 50 kontroller i Lidaskogen mot Tumba, Accropark, Lida Värdshus, Lidaloppet som uppmärksammar bröstcancer, Realgymnasiet… listan är lång. Friluftsgården möter intressenter genom att ge förutsättningar. Lida blir vinnaren!

Barnens Vasalopp på Lida

49. Järnvägstunneln

1995 var ett viktigt år för Lidas framtid som friluftsgård. Då invigdes den nya järnvägssträckningen mellan Stockholm syd i Flemingsberg och Järna på 31 km. Sträckningen går synlig och i tunnel. Det var till en början inte givet hur mycket tunnel som skulle göras för att bibehålla friluftsområdet.

Heder och ära åt alla lokala politiker och tjänstemän som förhandlade fram en 1785 meter lång tunnel som gjorde det möjligt att bibehålla nästan hela friluftsområdet intakt.


50. Lida Värdshus

Från början var byggnaden en raststuga med omklädningsrum, dusch och bastu i källaren. Via möjligheten till övernattning utvecklades Värdshuset till att erbjuda allt från dagens lunch till möjlighet att konferera i lokaler.

Värdshusets äldre del har ritats av Ralph Erskine, den kände arkitekten, som mycket annat på Lida. Ett viktigt tillägg kom till 2006 helt i hans anda då Erskines tidigare kollega Björn Åström ritade en flygel till värdshuset.

Friluftsgården och värdshuset har ett virke som hämtats från Dalarna där de höggs ned, monterades ihop utan tak innan de fraktades till Lida. Så fick byggnaderna stå utan tak för att härdas av väder och vind. Därefter monterades de ned och fraktades till Lida för att monteras upp i dagens utformning.

Värdshuset är lite av ett centrum för Lida. Besökare vill fika, äta men också mysa den mörka årstiden vid brasan. Lida värdshus blev utsedda till årets turistföretag på Botkyrkagalan 2014.


51. Hur har du det med balansen?

På Lida kan du balansleka med möjlighet (risk) att få en stor publik från uteserveringen vid Värdshuset. Utmaningen ligger precis nedanför lilla sluttningen och består av förflyttning på hinder gjorda av massivt trä i en kort liten bana som fungerar för alla åldrar. Inga undanflykter om ålder kan därför anföras som hinder. Balansleken är lite typisk för mycket på Lida. Det kostar inget och det är låga trösklar nästan omöjliga att snubbla på. 


52. Övernattning

Det går att sova över på Lida. Ursprungligen skedde det i huset Götaland och Svealand. Möjligheten utvecklades tidigt med så kallade ”Weekends” med promenad, bastu för herrarna och dusch för damerna innan middag och fest på värdshuset. Idag har förstås alla möjlighet att basta. Fler övernattningsmöjligheter har skapats i campingstugor och vandrarhem. Även enklare övernattning som tält eller den populära Vildmarksstugan erbjuds på området.

Lida har länge varit en viktig plats för bröllop, dop och födelsedagar men på senare år även för möten och konferenser. 

Vildmarksstugan

53. Fiske

Det finns självklart fisk i sjön Getaren. Det är tillåtet att fiska med handspö sedan Botkyrka köpte anläggningen och inrättade naturreservat 2010. Det lär finnas gott om gädda och en hel del abborre. Eftersom Getaren är en typisk insjö i Mellansverige får även brax, mört och spigg plats. Glöm inte att fisket ska ske på samma sida som friluftsgården. På andra sidan Getaren är det privatägd mark och vatten.


54. Lida Gym

Startades som ett led i projektet Sthlm Ski Center. Det privata företaget K2 drev det fram till sommaren 2018 då Upplev Botkyrka köpte utrustningen. Genom köpet blev Lida en mer komplett anläggning för de som ville kombinera träning i utomhus, i motionsspåren, med styrketräning.


55. Naturparkour

Vet du vad Speed Vault och Cat Leap är för något? Svaret är att de är namn på olika tekniker inom naturparkour. Naturparkour uppstod på skidbackstoppen som ett samarbete mellan Gymnastikförbundet, Friluftsfrämjandet och Arvsfonden. Det praktiska arbetet med byggnation genomfördes av friluftsgårdens personal och Friluftsfrämjandets medlemmar.

Här kan du träna för att lättare ta dig fram i naturen. Den vackra stenmuren och uteplatsen markerar var det första byggda huset för Lida friluftsvision stod, ritat av Ralf Erskine men rivet sedan flera år. Här har du fin utsikt över Getaren. 

Friluftsfrämjandet har Prova-på Naturparkour på Lida Friluftsfest 2018. Foto: Anna Simonsson

56. Toughest Stockholm

OCR-loppet på Lida genomfördes första gången 2015. Lida kunde bjuda på en utmanande bana tack vare den kuperade terrängen. Vad är då Toughest? Det är en 8 km lång bana med 40 hinder där du kommer att behöva hoppa över saker, krypa under eller klättra samt springa däremellan.

Denna relativt nya sport lockar och det finns olika ambitionsnivåer. Alla kan vara med. Det går att göra det som en familjeaktivitet. De nationella tävlingarna är ganska få och den som anordnas i Stockholm sker på Lida. Deltagarna som tävlar på tid gör det i något som kallas OCR – Obstacle Course Racing.

Foto: Toughest

57. Lida Friluftsfest

Hålls varje år under en vårhelg på Lida. Där har du möjlighet att prova på olika verksamheter. Lida Friluftsfest genomfördes första gången 2018. Genomförandet av friluftsfesten sker både i samarbete med alla de aktörer som bedriver någon form av verksamheten på Lida och andra aktörer. Det mesta som du kan läsa om Lida i 75 års skriften går att möta i verkligheten denna helg. Men det finns även chans att upptäcka nya aktiviteter, som 2019 när ett klättertorn restes och kön ringlade sig lång.

Klättertorn på Lida Friluftsfest 2019. Foto: Anna Simonsson

58. ”Luften är fri” – Friluftslivets år 2021

Paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv satsar på bred front detta år för att synliggöra värdet med att få fler att upptäcka friluftslivet. Med stöd i forskning hjälper det individen samtidigt som det ger värde till samhället. Vi får en mer hållbar tillvaro helt enkelt – socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

Under året vill Svenskt Friluftsliv nå fler som är ovana att komma ut i naturen. Kultur och tradition är utmaningar som behöver hanteras för att nå det större målet. Tröskeln har blivit lite högre för somliga med anledning av pandemin. Lida är en självklar del av möjligheten att göra verkstad som bidrar till kampanjens mål. 


59. Gruvbrytning

Visste du att det pågått gruvbrytning i Lida? I närheten av friluftsgården finns ett gruvschakt där det förekommit gruvbrytning. Gruvan lär ha varit i bruk på 1860-talet och några år framöver men är sedan länge inte i drift. Malmen ansågs vara av särskild god kvalité innehållande 67.7% järn. Malmbrytningen skedde endast vintertid för att klara transporterna. Det finns tre små gruvschakt synliga på ”Gruvberget”. Till berget kommer du från stigen bakom verkstäderna. Det går även att följa mountainbikespåret och få syn på två av schakten.

Gruvschaktet som det ser ut idag.

60. Våtmarken

Vid Getarens sträckning mot Nolinge ligger en våtmark där det finns möjlighet att studera fågellivet. En blandning av fågelarter uppenbarar sig i denna del av Lidas naturreservat. Två utmärkta observationsplatser är iordningställda; ett fågeltorn och ett gömsle som du når via breda spångar. I gömslet finns provkartor med namn på fåglar som kan dyka upp. Har du tur går det att få korn på rovfåglar. Naturreservatet ger viss skydd åt arter som hotas av storskaligt skogsbruk för att kunna leva i skogen. 

Fågeltornet när det byggdes.

61. Rikstens säteri

Bysjön vid Rikstens säteri hälsar välkommen till alla som kommer bilvägen till Lida. Här utgår Bockån som letar sig fram till Getaren vid Lida. Rikstens säteri ägde en gång all mark som omger Lida. 1941 köpte dåvarande Skidfrämjandet marken och den vackra sluttningen ned mot Getaren. Så Lida var en gång en del av Rikstens säteri och de som bodde i torpet Lida bidrog med dagsverken till säteriet. Utöver Lida fanns det ytterligare 24 torp som fungerade på samma sätt. Rikstens säteri fick därmed 50 dagsverken i veckan. Det var så familjerna i torpen betalade sin hyra för att få tak över huvudet förr i tiden. Riksten nämns redan på medeltiden och var på 1600-talet socknens största gård.

Lidatorp omkring 1945

62. Bockån

Bockåns dalgång är en spännande plats att vistas i alldeles i närheten av Lida. Dalgången är en utlöpare av den lilla Bysjön som ligger vid avtagsvägen till Lida alldeles nära Rikstens säteri.

Att följa de små stigarna söderut i riktning på sjön Getaren är lite av ett vildmarksäventyr. Här finns en rik flora av mossor, svampar, lavar och grod- och kräldjur. Stigarna är smala och Bockåns vatten är precis som det låter; bockat och krokigt sökande genom skogen. Här lever bävern och när du kommer nära utloppet i Getaren kan du hitta den mycket sällsynta hårklomossan, knappt synlig någon annanstans i länet enligt Botkyrkas naturguide.

© Tomas Hallingbäck/ArtDatabanken

63. Fornlämningar

En Fornborg från äldre järnåldern och gravar från den yngre järnåldern finns inom Lida naturvårdsområde. Fornborgen ligger utmed Bockån strax innan den rinner ut i Getaren. Den äldre järnåldern förflyttar oss till 500 år före Kristus och till år 1050. Havsnivån låg då 10 meter högre än idag.

Fornborg är en slags vall som används för olika syften; skyddade av bostäder, bevakning, försvar eller plats för religiös rit. Inom naturvårdsområdet finns även flera fornlämningar från den yngre järnåldern vilket brukar anses vara 550 – 1050 efter Kristus. Här rör det sig om gravfält med stensättningar i olika former. Även dessa finns utmärkta på kartan över naturvårdsområdet.  


64. Nya grannar

Rikstens friluftsstad blev verklighet när regeringen valde att lägga ned flygflottiljen F18 på Södertörn och stänga möjligheten för en andra flygplats i stockholmsregionen. Förslaget om en flygplats för civilt flyg hade väckt starka protester. Många såg ett hot mot rekreationsområdet i Lida.

Regeringen ville se en ny stadsdel och kommunen fick tydligt besked att börja planera för 2500 villor och lägenheter. Flottiljen skapades 1943 när Rikstens sålde marken till en flygplats som etablerades i krigets slutskede. I samband med anläggandet fyllde man igen Mörtsjön som låg inom flottiljområdet. Marknadsföringen till de blivande inflyttarna var att locka med friluftsnära natur. Gator, en förskola och lekplats fick friluftsklingande namn efter Skogsmulle och hans vänner. Självklart bidrog Lida med diverse fribiljetter och luncherbjudanden för de nya invånarna. Allt för att visa vad som kunde vänta för de nya invånarna i Rikstens friluftsstad.

Foto: F18 Kamratförening, f18.se
Foto: F18 Kamratförening, f18.se
Foto: Riksten

65. Sörmlandsleden

Den klassiska vandringsleden som slingrar sig 100 mil genom Sörmland. Med sina karaktäristiska orangea markeringar passerar leden Lida.

Det finns två etapper av leden som är kopplat till Lida. Det är etapp 6 som är 12 km och har en sträckning från Paradiset (ja, platsen heter så) i Huddinge. Där passerar vandraren fler geologiska intressanta fenomen, bland annat en 31 meter djup åsgrop. Den andra etappen har nummer 7 och har en sträckning som går vidare från Lida till Brosjön i Vårsta. Där väntar bad sommartid och grillplats. Det finns även en möjlighet att koppla sig till Grödingeleden som vandrare när man väl hittat ut på Sörmlandsleden. 

Foto: Stefan Källstigen

66. En viktig grön kil

Hanvedenområdet är en av regionens gröna kilar. Lida är en del av denna kil. Vad betyder det? Länsstyrelsen har beslutat att säkra vad som kallas en grön infrastruktur i Stockholmsregionen.

Hanveden är ett stort område som sträcker sig från Haninge, genom delar av Stockholm, Huddinge och södra Botkyrka. Mark och vatten behöver skyddas långsiktigt och hållbart för framtida generationer. En del i bevarandet är att skapa upplevelsevärden i den gröna miljön. De gröna kilarna ger människor i hela Stockholm närhet till naturområden.

Lida är ett bra exempel på hur kultur och natur samspelar; arkitektur, tillgänglighet, historia, evenemang med variationen i naturtyper, djurliv och växter. Genom att säkra större grönområden skapas förbättrade rekreationsmöjligheter för olika behov. Detta påverkar förutsättningarna för hur våra framtida hus, arbetsplatser och vägdragningar kommer att växa fram. Den gröna kilen säkrar tillgången till naturvärden på Södertörn.

Illustration: Stockholm Stad

67. Ett litet hus vid skogens slut

Allt började med att det fanns ett litet torp på kullen som ger en fin utsikt över sluttningen ner mot Getaren. På gamla kartor över torpstrukturen i Botkyrka kommun står Lidatorpet ensam på plats i kanten av Rikstens säteris ägor. Vi vet att det fanns flera torp men Lidatorpet är äldst (1642). Idag fungerar Lidatorpet som kontor för personalen på Lida. Torpet finner du mitt emot Värdshuset och är förstås renoverat för att klara dagens bekvämlighetskrav. 

Lidatorpet någon gång kring 1980-1990. Förr fanns en sommarkiosk på kortsidan av huset.

68. Det andra torpet

Björknästorpet är tillsammans med Lidatorpet en av de äldsta byggnaderna på friluftsområdet. Torpet har använts till mycket genom åren men har nyligen renoverats då huset varit i förfall under en tid. Nu är det vackra torpet klimatskyddat, har stödvärme och kan användas för tillfälliga övernattningar.


69. Lidas första präst

Carl Magnus Magnusson var Lidas första präst. Innan kyrkan kom på plats 1957 bedrevs gudstjänsten i restaurangdelen mitt bland ätande gäster. Lite stojigt var det innan Carl Magnus skickade sin klassiska vädjan ”Nu får ni vara tysta, nu ska vi ha gudstjänst”. Han konstaterade att folk anpassade sig till denna ordning. Kallningen till gudstjänsten skedde med hjälp av klockstapeln som Ralph Erskine ritat några år innan kyrkan byggdes.


70. Uppskattade motionsspår

2017 utsågs motionsspåren i Lida till ett av landets bästa av en lite udda jury bestående av två unga orienterare och löpare som åkte land och rike runt för att testa spårmiljön i landets 290 kommuner. Lida kom på 12 plats av 100 bedömda.

Bedömningen tog fasta på naturens skönhet och variation, framkomligheten, standard på anläggningen, spårkvalité och utbud. Bedömningen löd: ”Oklanderliga stenmjölsslingor energisnålt dragna mellan kullarna i det småkuperade sprickdalslandskapet. De magra hällmarkerna på topparna såg bedömarna inte mycket av men väl i gengäld omges spåren av tät och mysig granskog och skvattramsdoftande kärr” skrev bedömarna.

Vintertid fungerar även spåren och planer finns framtagna för både skidtunnel och OS-arena. Utredarna för ett Vinter-OS i Stockholm föreslog att längdåknings- och skidskyttetävlingarna skulle genomföras i Hamra grustag med nyttjande av spåren i området. Ett kvalitetsbesked om något. Men något OS blev det som bekant inte 2026 för Stockholm/Åre.


71. Beröm är viktigt!

Många uppskattade hejarop ramlar in varje år till personalen på Lida. En hälsning i högen kom från numera framlidne rockartisten Jerry Williams. Han vistades gärna och ofta på Lida som hundförare och hälsningen han skickade löd: ”Världens bästa spårmakare”. Självklart var det textat på en affisch där han utförde ett av sin klassiska moves.

Foto: GP/ KREP/IBL

72. Friluftsfrämjandets roll

1941 sålde Riksten 14 hektar mark till Skid- och friluftsfrämjandet. Lida friluftsgård började ta form med initiativ från civilsamhället och dess organisering. Det är inte en ovanlig väg i byggandet av välfärdssamhället.

I takt med att Lida friluftsgård expanderade ökade kraven på service och organisation. Stockholm gick in som ägare 1967 fram till 1989 då Botkyrka tog över ansvar och drift. Under tiden har Skid- och friluftsfrämjandet blivit Friluftsfrämjandet och är fortfarande aktiva som organisation med verksamhet i Lida.


73. Hagarna

Lidas hagar är en del av kulturlandskapet som bidrar till mångfalden. Vid torpet Björknäs i närheten av Accropark finns beteshagar med typisk ängsflora. Här finns plats för sommarviste för några hästar som bidrar till att hålla hagarna levande. En äng fungerar även för tältliv och lägerverksamhet sommartid. 


Hästarna på sommarbete på Lida

74. Granskogsfolk och naturen som andrum

Hur ser vårt förhållande till naturen ut i dag? Beroende på hur vi ställer in det historiska perspektivet kan vi notera att naturen har uppfattats på lite olika sätt.

En friluftsgård som Lida är en slags naturport men vad händer när vi går ut genom den porten? För vissa handlar det om möta sig själv kravlöst med skogen som fond. För andra kan det handla om att motionera eller leta efter svamp. Någon urban skogsvandrare möter naturen som en form av religion.

Religionsvetare på Södertörns högskola har diskuterat svensken som ett slags granskogsfolk. Naturen blir där en plats som man söker sig till för att få ro i själen. Vid sidan av allt som Lida berättar för besökare om djur och växter som finns i Lidaskogen finns även en andlig sida av mötet med det stora naturrummet som omger Lida.

Det stora naturrummet som omger Lida. Foto: Linda Åkerberg

75. Lida – känd från TV

Visste du att Lida varit en populär inspelningsplats för TV/Film-inspelningar sedan 50-talet? Här kommer några exempel på vad som spelats in här: Klubb Lida, Storstugan, Mimmi & Reine i fjällen, Time-out, Jullovstjuven (adventskalender), Män som hatar kvinnor, Vinjett till Let´s dance, Mitt liv som Hellner, Boy Machine, Summer camp (Lilla sportspegeln), Star camp (Lilla sportspegeln).

Den senaste inspelningen genomfördes 2021 då TV4/CMore använde kyrkan för serien om Knutby.

Foto: Aril Wretblad/TV4

Kort om Lida 75 år

  • Byggdes 1946
  • Initiativtagare var Friluftsfrämjandet
  • 1989 köpte Botkyrka kommun Lida av Stockholms kommun
  • Arkitekt Ralph Erskine har ritat huvudbyggnaden
  • Skogsmulle föddes på Lida

Ny entreprenör klar till Lida Värdshus och konferens

Brunt hus med snö och blå himmel

Utdrag ur Pressmeddelande 2020-02-11

Lida Friluftsgård och Upplev Botkyrka AB, som ägs i sin helhet av Botkyrka kommun, har tecknat avtal med Nicklas Södervall och Clasings Catering AB som vunnit upphandlingen för Lida Värdshus samt tillhörande konferensverksamhet på Lida Friluftsgård. Clasings Catering AB tar över verksamheten från april 2020. Avtalet sträcker sig till 2024 med möjlighet till förlängning

Renovering av mountainbikespår

20 april 2020

I april 2020 påbörjas arbetet på det gröna mountainbikespåret på Lida.

Vi bygger en hel del spång och träsektioner med målsättningen att förbättra spåret och även spara på naturen.

Arbetet innebär också att vi ger naturen en chans att återhämta sig bättre då träkonstruktionerna gör att naturen under får vila. Materialet vi använder är helt igenom obehandlad trä. 

Arbetet utförs på uppdrag av Lida Friluftsgård och  finansieras delvis med hjälp av Botkyrka Kommuns  Miljöenhet inom ramen för Botkyrkas Gröna värden. 

Ny avgift för ved

Eld brinner i en eldstad

4 juni 2020

Från den 4 juni tar vi ut en mindre kostnad för dig som vill grilla med veden som vi lägger ut på Lida.

Veden vi lägger ut är tillverkad på Lida av eget virke. De senaste åren har åtgången på ved ökat markant och i dagsläget tillverkas drygt 120 kubikmeter per år. För att täcka kostnaden för tillverkningen tillhandahåller vi från och med den 4 juni därför veden till självkostnadspris.

Nytt inpasseringssystem Lida Gym

Gym med träningsmaskiner
Konditionsrummet

11 juni 2020

Under juni 2020 kommer vi att byta inpasseringssystem till duscharna och gymmet i Lida Gym.

Under juni 2020 kommer vi att byta inpasseringssystem till duscharna och gymmet i Lida Gym. 

För dig som har års- eller klippkort med egen bricka behöver byta ut din gamla mot en ny.

Ny bricka hämtas på Gårdskontoret,  vardagar 10-16. Meddela oss gärna  innan du kommer så förbereder vi  brickan till dig. Vill du hämta den  nya brickan andra tider kontaktar du  oss på info@lida.se

Friluftslivet lockar ut allt fler till Lida

31 augusti 2020

Under våren och sommaren har allt fler besökare hittat ut till Lida Friluftsgård i Botkyrka. Semester hemma och nya verksamheter som kajak- och cykeluthyrning är några av anledningarna.

Under våren och sommaren har allt fler besökare hittat ut till Lida Friluftsgård i Botkyrka. Vissa veckor har besöksantalet legat tre gånger högre än normalt och sett över en längre period är ökningen 97%. En bidragande orsak tros vara Coronaviruset som gjort att många stockholmare har spenderat semestern hemmavid. Men även utvecklingen av nya verksamheter och ny regi på Värdshuset lockar fler besökare enligt Platschef Leif Wallin:

– Det är otroligt roligt att se så många nya besökare på Lida, denna sommar har verkligen visat hur viktigt natur och friluftsliv är för folkhälsan. Kajak- och cykeluthyrningen har fått en rivstart och våra nybörjarkurser har varit fullbokade. Givetvis har det ställt extra krav både på oss och besökare att ta ansvar och visa hänsyn för att minska smittspridning, men vi tycker att det har fungerat överraskande bra trots läget. Folk håller avstånd och sprider ut sig över hela friluftsområdet och kommer man ut på stigarna i skogen är det knappt så att man får möte.

Även på Lida Värdshus ser krögare Nicklas Södervall att våren och sommaren har varit positiv trots en försiktig start.

–  Både Värdshuset och Strandcaféet har rullat på bra, lunch- och fikagästerna har hittat ut till oss och människor spelar Friluftsgolf som aldrig förr. Men det är klart att inställda bröllop, fester och avbokade konferenser har gjort att vi tappat en del. Det kommer visserligen mindre grupper som gör aktiviteter ute och äter lunch och en del som jobbar på distans sitter hos oss med sin laptop och en kopp kaffe.

Under hösten fortsätter Lidas satsning på förbättrade leder för stigcykling och några evenemang hålls, bland annat mountainbikeloppet Lida 24H där deltagarna cyklar i ett helt dygn. Accropark Höghöjdsbana håller öppet ända fram till efter höstlovet och övriga verksamheter som Friluftsgolf, kajak- och cykeluthyrning så länge vädret tillåter. Alla evenemang och verksamheter på Lida följer FHMs riktlinjer och regeringens beslut för att minska smittan av Covid-19.

– Nu hoppas vi på en riktig vinter så att vi kan erbjuda skid-, skridsko- och pulkaåkning i våra spår, slingor och backar, avslutar Leif Wallin.